Willy Vlautin - Lean on Pete
Återigen har Vlautin skrivit en bok som biter sig fast. Under själva läsningen blev den lite tradig men så här några veckor efteråt så är det inte det jag kommer ihåg. Istället tänker jag mycket på historien om 15-årige Charlie och hur vuxenvärlden svek honom gång på gång.
När man tror att det kommit en vändning går hans enda riktiga vän och dör. I ett oerhört känsligt, men ändå rättframt, parti i så dör alltså Lean on Pete. Det är nästan som man inte orkar mer. Men precis som Charlie kan man inte lägga sig ner och dö. Man måste gå vidare.
Som vanligt skildrar Vlautin amerikanska white trash miljöer. Personer och platser där misären är påtaglig. Kanske inte så mycket i fattigdom som i uppgivenhet. Det finns inget eller väldigt lite att se fram emot. Det Vlautin så skickligt undviker är att frossa i det. Omgivningarna är mer ett faktum. Det är själva historien som är grejen. Och en väldigt bra grej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar