Glad på alla sätt tog jag cykeln vid elvatiden igår kväll för att bege mig till Henriksberg. Snabba cykeltag ut på Allmänna vägen för att hinna gå in till billigt pris. Passerar förbi Zenith och plötsligt hör jag ett högt motordån. Innan jag hinner tänka så kommer det en bil i alldeles för hög fart runt hörnet från Delawaregatan. Det går som i slowmotion, jag hinner se två figurer i bilen, jag hinner tänka att de måste vara jagade efter ett brott, jag ser bilen få bredsladd så det tjuter i däcken och hela bilens sida kommer mot mig. Det här kommer inte gå vägen, inser jag.
Tio sekunder senare cyklar jag förbi Oceanen. Bilen har inte mejat ner mig. Precis när jag var beredd på kraschen så lyckades bilen kränga tillbaka tillräckligt för att missa mig med högst 10 centimeter. Det var bara vinddraget av död som nådde mig. Samtidigt hörs däcken från bilen skrika i en kurva några kvarter bort. Pulsen är uppe på rött. Där och då kunde det tagit slut eller i vilket fall kunde det slutat vansinnigt illa.
Det hade ju varit tråkigt att inte haft möjlighet att skiva om de fyra konseter jag sett de sen i onsdags också:)
Justin Towens Earle - Gbg, Nefertiti 16 november 2011
Han har vuxit ut till en fantastisk berättare den gode Earle. För mig känns han betydligt roligare än pappa Steve för tillfället. Det som han saknar fortfarande kan vara att beröra riktigt på djupet. Både på skiva och live är det bra men jag kan sakna svärtan. Trots att den finns där i hans texter så är det bra för stunden men inte helt bestånde.
Betyg: GGG+
Bill Callahan - Gbg, Storan 17 november 2011
Det är alltid svårt att se sina riktigt stora favoriter. Förväntningarna är stora. Bill lever inte riktigt upp till dem denna gång tyvärr. Främst för att han väljer fel låtar, enligt mig. Han har verkligen rösten och karisman kvar och när den kommer fram i låtar som Bathysphere, Baby's breath och The wind and the dove så är det verkligen jättebra. Men det går också på tomgång lite för mycket.
Betyg: GGG
Sophie Zelmani - Gbg, Storan 18 november 2011
I och med Zelmanis förra skiva fick jag plötsligt henne som idol. Hennes nya skiva kommer nästa vecka men i fredags fick vi höra många smakprov från den. Det man kan säga är att hon inte går från sin formel. Men det gör inte så mycket då jag verkligen gillar den. Hennes helt nakna texter är närmast unika. De som skulle kunna bli taffliga blir innerliga och direkta. Kanske var förra besöket lite vassare och saknaden av pianot var ibland frustrerande. Men hon förgyllde ändå denna fredagskväll på ett fint sätt.
Betyg: GGGG-
M.O.T.O. - Gbg, Henriksberg 19 november 2011
Efter nära döden upplevelsen på vägen till Henriksberg var det bara att njuta av livet. Öldrickande tills pengarna var slut och garagerock på scen. Perfekt och helt underbart!. M.O.T.O. som är Paul Caporino från New Orleans stötte jag på för första gången i och med utskicket från klubben Showdown. Det är bara att boka och buga för detta tips. Bandet har gjort massor av bra som jag lyssnat på den senaste tiden.
Tillsammans med en trummis öser Caporino ur sig en alldeles perfekt primitiv melodivänlig garagerock för en lördagkväll. Det svänger som en blandning av Roky Erickson och Ramones. När jag köpte skivan av honom innan och önskade den absolut bästa låten för tillfället så lovade han att spela den. Så när han drog igång She looks like someone who'd fuck somebody you hate var det en av de absolut bästa liveupplevelserna på länge.
Betyg: GGGG+
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar