Britta Röstlund - Blågul gen i Paris
En bok som på ett lättsamt sätt tar upp skillnader mellan svenkar och fransoser kan det var något? Jodå, det funkar bitvis riktigt bra. Boken är uppdelad i små korta avsnitt som tar upp olika ämnen. Det ligger inga vetanskapliga undersökningar bakom Röstlunds bok utan allt utgår från henne själv och hennes franska man. Ämnena är de väntade med exempelvis baguetter, franska spårket och hundbajs som iaktagelser på skillnader.
Det bästa avsnittet är när hon skriver om paris bibliotek. När jag besökte staden för ett par veckor sedan var det lång kö in till biblioteket på Centre Pompidou. Första gången jag gick förbi tog jag det som självklart att det var något speciellt den dagen. När jag kom tillbaka nästa dag var kön lika lång. Jag ställde mig i kön för jag ville gärna se hur det såg ut. I kön förstod man att det var så här det var. Jag hade väntat mig att folk var frustrerade och argsinta över att behöva stå i kö i ca 40 minuter för att komma in på ett bibliotek men istället verkade alla inställda på att stå där. Precis detta beskriver Röstlund i ett av bokens kapitel. Hon var också chockad första gången men hon skriver att det är så på många bibliotek.
Väl inne på biblioteket rådde ett lugn trots de stora ytorna och allt folk som var därinne. Bibliotekarierna satt vid sina diskar och såg ut att ha det riktigt skönt. Musikavdelningen var ganska stor med klar fokus på fransk musik. Det stora flertalet av läsplatserna hade samtidigt tillgång till en dator. En kul grej som de erbjöd besökarna var att kolla på tv-program från sitt hemland. Ett 20-tal tv-skärmar stod uppställda med dithörande hörlurar. Det verkade populärt då det inte fanns någon ledig när jag var där. Sverige fanns inte reprensenterat dock.
Åter till boken. Ibland stör man sig på det något bristfälliga spårkbruket i boken. Det kan även bli lite för personligt. Med det menar jag som det känns som hon då och då förstorar upp egna saker och sedan menar att så är det. Hursomhelst finns det flera roliga avsnitt och speciellt är man nyss varit där så var det en trivsam och kul läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar