Hungriga skottar

Mogwai - Göteborg, Konserthuset 23 mars 2014

Det är endast 6 år sedan som Mogwai verkligen intog en plats som ett av de allra största banden för mig. Före det var de bra men inte livsavgörande. Men olika saker spelar in och nästa helt plötsligt så betyder vissa av bandets låtar nästan allt. Senaste skivan Rave Tapes håller hög klass men kommer inte upp på samma nivå som mästerverket The Hawk is Howling. Men självklart var förväntningarna höga när bandet intog Konserthusets scen.

Att veta att man ska sitta ner under en hel Mogwai konsert är lite skrämmande. Och det var verkligen osäkert hur det skulle bli. Ganska direkt kände man att det skulle fungera riktigt bra. Inledande låten Heard about you last night visade att Konserthuset och Mogwai var en utmärkt kombination.

Det verkade som bandet trivdes också. Att flera medlemmar mestadels står med ryggen mot publiken är en sak men det syntes tydligt att de var nöjda. Och jag var också väldigt nöjd när jag gick hem i söndagsnatten nynnandes på höjdpunkterna Deesh, Hunted by a freak och Friend of the night.

Don't have time for one more kiss

Soundtrack till en blå onsdag.

Segern är vår

Vilken rysare det blev. Och vilken glädje det blev när Andreas Drugge satte straffen i 93 minuten. Det känns väldigt längesen man var så GAIS-rusig. Mycket välkomnet! För det är en av de bästa känslorna man kan ha. 

I've been waiting on you

Övriga familjen tyckte jag var tjatig under melodifestivalfinalen. Mitt tjat gick ut på att allt var förinspelat och att man framförallt inte hörde någon känsla i rösten (musiken ska vi inte tala om) hos någon. Det är lätt att klanka ner på schlagern men faktum är ju att det är bedrövligt.

Särskilt om man jämför med hur musik kan och ska låta. Oberoende av musikstil så måste det finnas något där som berör. Och berörde är just vad Future Islands gjorde hos Letterman häromveckan. Otroligt bra!

Berlin 2014